”Livet är som att cykla. För att bibehålla balansen måste du fortsätta framåt” - Albert Einstein
Kommer du ihåg hur det var att lära sig cykla? Hur kommer det sig att du idag kan hoppa på en cykel, kasta dig iväg utför och ändå hålla balansen utan att ramla?
Det krävs övning och träning innan du lär dig cykla. Du kanske ramlar ett par gånger, men du försöker igen och igen, avsett hur många gånger du ramlar. När du lärde dig att cykla så fortsatte du att försöka och träna gång på gång på gång, tills du lyckades och fick det resultat du ville ha.
Detsamma var det när du lärde dig att gå.
Ändå är det så att ca 85-90% av alla människor i världen som försöker något och som inte får önskat resulat inom 5-10 gånger ger upp!
För att kunna få önskat resultat måste du alltdi röra dig framåt och finna balans. Du måste utvecklas med dina misstag.
Du kan inte röra sig framåt, växa, utvecklas och hålla sig balanserad i livet eller karriären genom att titta bakåt. Din framtid är aldrig lika med din dåtid, såvida du inte väljer att leva i den. Du kan inte köra framåt om du hela tiden tittar i backspegeln.
Bibeln uppmanar oss att älska varandra som vi älskar oss själva. För om vi älskar varandra och visar varandra kärlek, kommer vi då att vilja såra och skada varandra eller att kriga mot varandra? Antagligen inte. Men hur kan man älska någon annan när man kanske inte ens uppskattar sig själv?
Vill du ha krig, våld och osämja i välden?
Om du läser denna bloggen så utgår jag ifrån att du inte gör det. Men samtidigt så kanske du inte kan älska, gilla eller ens uppskatta alla som finns i din närhet…. Det är ok. Det behöver du inte. Men om du och jag och alla andra kunde försöka att visa kärlek till människor runt omkring oss, tycka om de vi inte känner kärlek till och acceptera och respektera all de som vi inte ens gillar, så borde världen vara en rätt underbar plats att leva på eller hur?
Vilka vi känner kärlek till, gillar, respekterar, tolererar eller ogillar beror på de värderingar som människor har och som också styr deras beteende. Vi ser och känner av beteendet och baserar vårt gillande på de värderingar som ligger bakom beteendet. Det är inte så konstigt. Men utmaningen ligger i att tycka om och visa kärlek, eller åtminstone tolerans och vänskap till de personer som INTE har samma värderingar som du själv, och som du kanske spontant inte ens repekterar. För om vi ska kunna skapa en värld i fred och harmoni så måste vi alla bidra, både du och jag.
Själv har jag växt upp i ett kristet hem där ”Älska din nästa som dig själv” har varit ett ledord för hur man ska leva sitt liv. Det har definitivt inte varit lätt, eftersom det mellan barn då skapar ett beteende som kan missförstås. Så min strävan efter att kunna ge kärlek till andra och att själv bli älskad har säkert bidragit till all den mobbning jag fick utstå under hela min skoltid. Var det inte tufft? Jo det är klart att det varit, men jag skulle ändå inte vilja vara utan det, för det har också bidragit till vem jag är idag, med möjlighet att ge av mig själv på ett sätt som fungerar.
Din kärlek kan stärka dig själv och andra
Att ge kärlek till andra kan vara det absolut bästa du kan göra i ditt liv. Det bidrar inte bara till ditt eget liv, utan kan ge så enormt mycket till den du visar kärlek. Du vet inte alltid hur den andre personens liv ter sig just nu, och i de flesta fall inte hur de tänker eller känner. Men att du visar din kärlek, vänskap och omsorg kan vara det som är den avgörande förändringen i den personens liv.
Jag hörde vid ett tillfälle om en mobbad och utstött kille som var på väg hem från skolan, där en vän till mig en dag gjorde honom sällskap hem och behandlade honom med omsorg och vänskap. När han växte upp så hade mannen det fortfarande jobbigt i livet och uppsökte många år senare min vän i kapaciteten som coach. När min vän efter ett par gånger påpekade att de kände varandra sedan tidigare så sa mannen: ”Jag vet. Den dagen du följde mig hem vara dagen jag tänkte ta mitt liv. Att du blev min vän förändrade det och det är därför jag nu kommit till dig”.
Själv har jag fått förmånen att träffa en kvinna i mitt liv som bidragit enormt mycket till den jag är idag på grund av den kärlek och värme som hon utsrålar. Hon är som en stor sol av värme och kärlek som bara flödar till alla hon möter och som aldrig sinar. Hon är min förebild i detta aveendet. Jag har underbara vänner och kollegor som inspirerar och ger mig energi och där vi på olika sätt kan visa varandra kärlek. Flera sådana kollegor träffade jag i fredags. Underbart!
Jag har också fått förmånen att möta några speciella personer i mitt liv som är själsfränder, som har sådan värme och utsrålning att du inte kan annat än att älska dem omdelbart. Du blir alldeles varm invärtes av den de är och av den vänskapliga kärlek som får lov att råda mellan er.
Hur kan jag visa kärlek??
Men hur kan du visa kärlek och kanske till och med verbalt uttrycka kärlek till andra människor utan att det misstolkas. Ohhh…. det är inte alltid så lätt…. Det beror alltid på hur mottagaren väljer att tolka det du gör eller säger. Det beror också på dina avsikter med den kärlek du ger. Det finns ju många olika typer av kärlek, ingen den andra lik. Att visa någon annan kärlek behöver ju inte innebära att du vill ha ett fårhållande, eller hur?
Du kan visa intresse, uppskattning, omsorg och vänskap. Det räcker mycket långt. Men var alltid uppriktig! Är du inte uppriktig och ärlig i din omsorg så märks det direkt coh det kan lättare misstolkas. Kramas! Pussa, om det känns rätt! Det är underbart och uppfyller både dig och mottagaren, fysiskt såväl som mentalt.
Men, tänker du….. ”Hur ska jag kunna visa kärlek till andra? Jag tycker inte ens om mig själv!”
Det kan du inte…. Kärlek, att ge och sprida kärlek börjar med dig. För att du ska kunna tycka om andra människor måste du kunna tycka om dig själv.
Alla kan älska sig själva och alla kan ge kärlek och omsorg till andra. Det börjar hos dig – med ett litet steg i taget!
Michael Södermalm, som är en nära vän och föreläsare, brukar berätta om hur han träffade Ernst Hugo Järegård och hur Ernst Hugo lärde honom att stå framför spegeln helt naken i den vi är – både fysiskt och mentalt – och känna och bli varse om sin egen kropp och säga ”Hej på dig min lilla pudding!”. Krama om dig själv!
Det tror jag är ett jättebra första steg – att acceptera den du är.
För dig som ofta ser ner på dig själv eller tvivlar på din förmåga eller upplever att andra inte tycker om dig är min uppmaning: Varför väljer du att fokusera på det som tar energi och kraft hos dig? Fokusera på det som ger dig styrka! Ta en liten egenskap eller beende hos dig själv som du uppskattar eller gör bra. Fokuser på den. Utveckla den. Säg till dig själv när du står framför spegeln: ”Tänk vad du är vacker!” eller ”Du är så underbar!”, eller något annat som stärker dig och som passar just dig. Det kommer kännas konstigt i början. Det kanske känns fel och falskt i början, men fejka det då tills du känner att det fungerar. Då blir det lättare.
Och snart så kommer du att hitta fler och fler saker du kan fokusera på som stärker dig och som gör att du kommer att tycka om dig själv. Börja med saker som du är (självkänsla) och sedan med saker som du kan (självförtroende). Var tillsammans med dem som uppskattar dig. Ta små steg i taget, varje dag. Var kontinuerlig! Låt det ta sin tid.
Och innan du vet ordet av så kommer du att bidra till en bättre värld utan krig och våld – genom att älska din nästa som dig själv!
